skuldkänsla [v]
- zugeben
- bekennen
- eingestehen
villkor [v]
- erlauben
- zulassen
erkänna [v]
- bekennen
- zugeben
- gestehen
- eingestehen
gå med på [v]
- zugeben
- einräumen

skuldkänsla [v]
- admit
- confess
- acknowledge
villkor [v]
- permit
- allow
erkänna [v]
- admit
- acknowledge
- concede
- avow
gå med på [v]
- concede
- admit

skuldkänsla [v]
- avouer
- admettre
- reconnaître
- confesser
villkor [v]
- permettre
- autoriser
erkänna [v]
- reconnaître
- admettre
- avouer
- concéder
gå med på [v]
- accorder
- concéder
- admettre

skuldkänsla [v]
- ammettere
- confessare
- riconoscere
villkor [v]
- permettere
- consentire
erkänna [v]
- ammettere
- riconoscere
- confessare
gå med på [v]
- accordare
- concedere
- ammettere

skuldkänsla [v]
- admitir
- confesar
- reconocer
villkor [v]
- permitir
- dejar
erkänna [v]
- admitir
- reconocer
- confesar
gå med på [v]
- conceder
- otorgar

skuldkänsla [v]
- bekennen
- toegeven
- belijden
- opbiechten
villkor [v]
- veroorloven
- toelaten
- permitteren
erkänna [v]
- toegeven
- erkennen
- bekennen
- avoueren
gå med på [v]
- toegeven
- toestaan

skuldkänsla [v]
- admitir
- confessar
- reconhecer
villkor [v]
- permitir
- consentir
erkänna [v]
- admitir
- reconhecer
- confessar
gå med på [v]
- conceder
- convir
- admitir

erkänna [v]
- tillstå
- vidkännas
- vidgå
tillåta [v]
- låta få
- ge tillstånd till
- bevilja
- samtycka till
- gå med på
- bifalla
- villfara
- tillerkänna
- sanktionera
ge efter [v]
- falla till föga
- lugna sig
- stilla sig

Presens particip; perfect particip; supinum
- medgivande
- medgiven
- medgett
Presens
- medger
- medger
- medger
- medger
- medger
- medger
Preteritum
- medgav
- medgav
- medgav
- medgav
- medgav
- medgav
Futurum
- ska medge
- ska medge
- ska medge
- ska medge
- ska medge
- ska medge
Konditionalis I
- skulle medge
- skulle medge
- skulle medge
- skulle medge
- skulle medge
- skulle medge
Perfekt
- har medgett
- har medgett
- har medgett
- har medgett
- har medgett
- har medgett
Pluskvamperfekt
- hade medgett
- hade medgett
- hade medgett
- hade medgett
- hade medgett
- hade medgett
Futurum exaktum
- ska ha medgett
- ska ha medgett
- ska ha medgett
- ska ha medgett
- ska ha medgett
- ska ha medgett
Konditionalis II
- skulle ha medgett
- skulle ha medgett
- skulle ha medgett
- skulle ha medgett
- skulle ha medgett
- skulle ha medgett
Imperativ
- -
- medge
- -
- -
- medge
- -