representant [v]
- delegieren
- abordnen
- deputieren
makt [v]
- delegieren
- übertragen
- übergeben

representant [v]
- delegate
- deputize
- depute
makt [v]
- delegate

representant [v]
- déléguer
- députer
- mandater
makt [v]
- déléguer

representant [v]
- delegare
- deputare
makt [v]
- delegare

representant [v]
- delegar
- diputar
makt [v]
- delegar

representant [v]
- afvaardigen
- delegeren
makt [v]
- delegeren
- overdragen

representant [v]
- delegar
- deputar
makt [v]
- delegar
- conferir

överlåta [v]
- överflytta
- överantvarda
- befullmäktiga
- ge ansvar åt

Presens particip; perfect particip; supinum
- delegerande
- delegerad
- delegerat
Presens
- delegerar
- delegerar
- delegerar
- delegerar
- delegerar
- delegerar
Preteritum
- delegerade
- delegerade
- delegerade
- delegerade
- delegerade
- delegerade
Futurum
- ska delegera
- ska delegera
- ska delegera
- ska delegera
- ska delegera
- ska delegera
Konditionalis I
- skulle delegera
- skulle delegera
- skulle delegera
- skulle delegera
- skulle delegera
- skulle delegera
Perfekt
- har delegerat
- har delegerat
- har delegerat
- har delegerat
- har delegerat
- har delegerat
Pluskvamperfekt
- hade delegerat
- hade delegerat
- hade delegerat
- hade delegerat
- hade delegerat
- hade delegerat
Futurum exaktum
- ska ha delegerat
- ska ha delegerat
- ska ha delegerat
- ska ha delegerat
- ska ha delegerat
- ska ha delegerat
Konditionalis II
- skulle ha delegerat
- skulle ha delegerat
- skulle ha delegerat
- skulle ha delegerat
- skulle ha delegerat
- skulle ha delegerat
Imperativ
- -
- delegera
- -
- -
- delegera
- -