argument [v]
- widerlegen

argument [v]
- refute
- confute
- rebut [formal]
- disprove
- prove to be false

argument [v]
- réfuter
- établir la fausseté de
- démontrer la fausseté de

argument [v]
- confutare
- dimostrare la falsità di

argument [v]
- refutar
- confutar

argument [v]
- weerleggen
- de onjuistheid aantonen van

argument [v]
- refutar
- desmentir
- demonstrar a falsidade de

gendriva [v]
- förneka
- motbevisa
- kullkasta
- bringa på skam
- nedgöra
- bestrida
- dementera
- refutera
- jäva

Presens particip; perfect particip; supinum
- vederläggande
- vederlagd
- vederlagt
Presens
- vederlägger
- vederlägger
- vederlägger
- vederlägger
- vederlägger
- vederlägger
Preteritum
- vederlade
- vederlade
- vederlade
- vederlade
- vederlade
- vederlade
Futurum
- ska vederlägga
- ska vederlägga
- ska vederlägga
- ska vederlägga
- ska vederlägga
- ska vederlägga
Konditionalis I
- skulle vederlägga
- skulle vederlägga
- skulle vederlägga
- skulle vederlägga
- skulle vederlägga
- skulle vederlägga
Perfekt
- har vederlagt
- har vederlagt
- har vederlagt
- har vederlagt
- har vederlagt
- har vederlagt
Pluskvamperfekt
- hade vederlagt
- hade vederlagt
- hade vederlagt
- hade vederlagt
- hade vederlagt
- hade vederlagt
Futurum exaktum
- ska ha vederlagt
- ska ha vederlagt
- ska ha vederlagt
- ska ha vederlagt
- ska ha vederlagt
- ska ha vederlagt
Konditionalis II
- skulle ha vederlagt
- skulle ha vederlagt
- skulle ha vederlagt
- skulle ha vederlagt
- skulle ha vederlagt
- skulle ha vederlagt
Imperativ
- -
- vederlägg
- -
- -
- vederlägg
- -