Presens particip; perfect particip; supinum - stenläggande - stenlagd - stenlagt Presens - stenlägger - stenlägger - stenlägger - stenlägger - stenlägger - stenlägger Preteritum - stenlade - stenlade - stenlade - stenlade - stenlade - stenlade Futurum - ska stenlägga - ska stenlägga - ska stenlägga - ska stenlägga - ska stenlägga - ska stenlägga Konditionalis I - skulle stenlägga - skulle stenlägga - skulle stenlägga - skulle stenlägga - skulle stenlägga - skulle stenlägga Perfekt - har stenlagt - har stenlagt - har stenlagt - har stenlagt - har stenlagt - har stenlagt Pluskvamperfekt - hade stenlagt - hade stenlagt - hade stenlagt - hade stenlagt - hade stenlagt - hade stenlagt Futurum exaktum - ska ha stenlagt - ska ha stenlagt - ska ha stenlagt - ska ha stenlagt - ska ha stenlagt - ska ha stenlagt Konditionalis II - skulle ha stenlagt - skulle ha stenlagt - skulle ha stenlagt - skulle ha stenlagt - skulle ha stenlagt - skulle ha stenlagt Imperativ - - - stenlägg - - - - - stenlägg - -