irritera [v]
- provozieren
orsak [v]
- hervorrufen
- auslösen
person [v]
- aufhetzen
- provozieren
- anstiften
utmana [v]
- herausfordern
- provozieren

irritera [v]
- provoke
- incite
orsak [v]
- provoke
person [v]
- abet
- incite
- provoke
utmana [v]
- defy
- challenge
- dare

irritera [v]
- provoquer
- pousser à
- inciter à
orsak [v]
- provoquer
- susciter
person [v]
- encourager
- pousser
- exciter
- inciter à
- provoquer
utmana [v]
- provoquer
- défier
- mettre au défi

irritera [v]
- provocare
- irritare
- esasperare
orsak [v]
- provocare
- causare
- far nascere
person [v]
- istigare
- incitare
- provocare
utmana [v]
- sfidare
- provocare

irritera [v]
- provocar
- irritar
orsak [v]
- provocar
person [v]
- instigar
- incitar
- provocar
utmana [v]
- desafiar
- retar

irritera [v]
- uitdagen
- provoceren
orsak [v]
- veroorzaken
- uitlokken
person [v]
- aanstoken
- aanzetten
- ophitsen
utmana [v]
- uitdagen
- provoceren
- tarten

irritera [v]
- provocar
- irritar
orsak [v]
- provocar
- causar
person [v]
- instigar
- incitar
- provocar
utmana [v]
- desafiar
- atrever-se
- ousar

framkalla [v]
- frammana
- vålla
- förorsaka
- fungera som katalysator
locka till [v]
- reta
- egga
- instigera
- utmana
- hetsa
- förleda

Presens particip; perfect particip; supinum
- provocerande
- provocerad
- provocerat
Presens
- provocerar
- provocerar
- provocerar
- provocerar
- provocerar
- provocerar
Preteritum
- provocerade
- provocerade
- provocerade
- provocerade
- provocerade
- provocerade
Futurum
- ska provocera
- ska provocera
- ska provocera
- ska provocera
- ska provocera
- ska provocera
Konditionalis I
- skulle provocera
- skulle provocera
- skulle provocera
- skulle provocera
- skulle provocera
- skulle provocera
Perfekt
- har provocerat
- har provocerat
- har provocerat
- har provocerat
- har provocerat
- har provocerat
Pluskvamperfekt
- hade provocerat
- hade provocerat
- hade provocerat
- hade provocerat
- hade provocerat
- hade provocerat
Futurum exaktum
- ska ha provocerat
- ska ha provocerat
- ska ha provocerat
- ska ha provocerat
- ska ha provocerat
- ska ha provocerat
Konditionalis II
- skulle ha provocerat
- skulle ha provocerat
- skulle ha provocerat
- skulle ha provocerat
- skulle ha provocerat
- skulle ha provocerat
Imperativ
- -
- provocera
- -
- -
- provocera
- -