medicin [v]
- beschneiden

medicin [v]
- circumcise

medicin [v]
- circoncire

medicin [v]
- circoncidere

medicin [v]
- circuncidar

medicin [v]
- besnijden

medicin [v]
- circuncidar

Presens particip; perfect particip; supinum
- omskärande
- omskuren
- omskurit
Presens
- omskär
- omskär
- omskär
- omskär
- omskär
- omskär
Preteritum
- omskar
- omskar
- omskar
- omskar
- omskar
- omskar
Futurum
- ska omskära
- ska omskära
- ska omskära
- ska omskära
- ska omskära
- ska omskära
Konditionalis I
- skulle omskära
- skulle omskära
- skulle omskära
- skulle omskära
- skulle omskära
- skulle omskära
Perfekt
- har omskurit
- har omskurit
- har omskurit
- har omskurit
- har omskurit
- har omskurit
Pluskvamperfekt
- hade omskurit
- hade omskurit
- hade omskurit
- hade omskurit
- hade omskurit
- hade omskurit
Futurum exaktum
- ska ha omskurit
- ska ha omskurit
- ska ha omskurit
- ska ha omskurit
- ska ha omskurit
- ska ha omskurit
Konditionalis II
- skulle ha omskurit
- skulle ha omskurit
- skulle ha omskurit
- skulle ha omskurit
- skulle ha omskurit
- skulle ha omskurit
Imperativ
- -
- omskär
- -
- -
- omskär
- -