skepp [v]
- ausschiffen
- an Land setzen

skepp [v]
- disembark
- debark
- put ashore

skepp [v]
- débarquer
- mettre à terre
- faire sortir du navire

skepp [v]
- sbarcare
- far scendere a terra

skepp [v]
- desembarcar
- bajar a tierra

skepp [v]
- debarkeren
- aan land zetten
- ontschepen

skepp [v]
- desembarcar
- aportar

Presens particip; perfect particip; supinum
- landsättande
- landsatt
- landsatt
Presens
- landsätter
- landsätter
- landsätter
- landsätter
- landsätter
- landsätter
Preteritum
- landsatte
- landsatte
- landsatte
- landsatte
- landsatte
- landsatte
Futurum
- ska landsätta
- ska landsätta
- ska landsätta
- ska landsätta
- ska landsätta
- ska landsätta
Konditionalis I
- skulle landsätta
- skulle landsätta
- skulle landsätta
- skulle landsätta
- skulle landsätta
- skulle landsätta
Perfekt
- har landsatt
- har landsatt
- har landsatt
- har landsatt
- har landsatt
- har landsatt
Pluskvamperfekt
- hade landsatt
- hade landsatt
- hade landsatt
- hade landsatt
- hade landsatt
- hade landsatt
Futurum exaktum
- ska ha landsatt
- ska ha landsatt
- ska ha landsatt
- ska ha landsatt
- ska ha landsatt
- ska ha landsatt
Konditionalis II
- skulle ha landsatt
- skulle ha landsatt
- skulle ha landsatt
- skulle ha landsatt
- skulle ha landsatt
- skulle ha landsatt
Imperativ
- -
- landsätt
- -
- -
- landsätt
- -