Presens particip; perfect particip; supinum - imploderande - imploderad - imploderat Presens - imploderar - imploderar - imploderar - imploderar - imploderar - imploderar Preteritum - imploderade - imploderade - imploderade - imploderade - imploderade - imploderade Futurum - ska implodera - ska implodera - ska implodera - ska implodera - ska implodera - ska implodera Konditionalis I - skulle implodera - skulle implodera - skulle implodera - skulle implodera - skulle implodera - skulle implodera Perfekt - har imploderat - har imploderat - har imploderat - har imploderat - har imploderat - har imploderat Pluskvamperfekt - hade imploderat - hade imploderat - hade imploderat - hade imploderat - hade imploderat - hade imploderat Futurum exaktum - ska ha imploderat - ska ha imploderat - ska ha imploderat - ska ha imploderat - ska ha imploderat - ska ha imploderat Konditionalis II - skulle ha imploderat - skulle ha imploderat - skulle ha imploderat - skulle ha imploderat - skulle ha imploderat - skulle ha imploderat Imperativ - - - implodera - - - - - implodera - -