allmän [v]
- baumeln

allmän [v]
- dangle

allmän [v]
- balancer

allmän [v]
- dondolare

allmän [v]
- pender
- colgar

allmän [v]
- bengelen

allmän [v]
- pender

hänga [v]
- slänga
- sloka
- vingla
- vackla
- gunga
- guppa
- studsa
- vaja

Presens particip; perfect particip; supinum
- dinglande
- dinglad
- dinglat
Presens
- dinglar
- dinglar
- dinglar
- dinglar
- dinglar
- dinglar
Preteritum
- dinglade
- dinglade
- dinglade
- dinglade
- dinglade
- dinglade
Futurum
- ska dingla
- ska dingla
- ska dingla
- ska dingla
- ska dingla
- ska dingla
Konditionalis I
- skulle dingla
- skulle dingla
- skulle dingla
- skulle dingla
- skulle dingla
- skulle dingla
Perfekt
- har dinglat
- har dinglat
- har dinglat
- har dinglat
- har dinglat
- har dinglat
Pluskvamperfekt
- hade dinglat
- hade dinglat
- hade dinglat
- hade dinglat
- hade dinglat
- hade dinglat
Futurum exaktum
- ska ha dinglat
- ska ha dinglat
- ska ha dinglat
- ska ha dinglat
- ska ha dinglat
- ska ha dinglat
Konditionalis II
- skulle ha dinglat
- skulle ha dinglat
- skulle ha dinglat
- skulle ha dinglat
- skulle ha dinglat
- skulle ha dinglat
Imperativ
- -
- dingla
- -
- -
- dingla
- -