vanställa [v]
- entstellen
- deformieren
förvrida [v]
- verzerren
- verformen
- entstellen

vanställa [v]
- disfigure
- deform
förvrida [v]
- distort
- deform
- twist out of shape
- contort

vanställa [v]
- défigurer
- déformer
förvrida [v]
- distordre
- déformer
- contorsionner

vanställa [v]
- sfigurare
- deformare
förvrida [v]
- distorcere
- deformare
- sformare

vanställa [v]
- desfigurar
- deformar
förvrida [v]
- distorsionar
- torcer
- deformar

vanställa [v]
- misvormen
- mismaken
förvrida [v]
- vervormen
- verdraaien
- verwringen

vanställa [v]
- desfigurar
- deformar
förvrida [v]
- distorcer
- deformar
- contorcer

vanställa [v]
- omforma
- fördärva
- skada
- rådbråka
- formförändra

Presens particip; perfect particip; supinum
- deformerande
- deformerad
- deformerat
Presens
- deformerar
- deformerar
- deformerar
- deformerar
- deformerar
- deformerar
Preteritum
- deformerade
- deformerade
- deformerade
- deformerade
- deformerade
- deformerade
Futurum
- ska deformera
- ska deformera
- ska deformera
- ska deformera
- ska deformera
- ska deformera
Konditionalis I
- skulle deformera
- skulle deformera
- skulle deformera
- skulle deformera
- skulle deformera
- skulle deformera
Perfekt
- har deformerat
- har deformerat
- har deformerat
- har deformerat
- har deformerat
- har deformerat
Pluskvamperfekt
- hade deformerat
- hade deformerat
- hade deformerat
- hade deformerat
- hade deformerat
- hade deformerat
Futurum exaktum
- ska ha deformerat
- ska ha deformerat
- ska ha deformerat
- ska ha deformerat
- ska ha deformerat
- ska ha deformerat
Konditionalis II
- skulle ha deformerat
- skulle ha deformerat
- skulle ha deformerat
- skulle ha deformerat
- skulle ha deformerat
- skulle ha deformerat
Imperativ
- -
- deformera
- -
- -
- deformera
- -