Presens particip; perfect particip; supinum - brytande - bruten - brutit Presens - bryter - bryter - bryter - bryter - bryter - bryter Preteritum - bröt - bröt - bröt - bröt - bröt - bröt Futurum - ska bryta - ska bryta - ska bryta - ska bryta - ska bryta - ska bryta Konditionalis I - skulle bryta - skulle bryta - skulle bryta - skulle bryta - skulle bryta - skulle bryta Perfekt - har brutit - har brutit - har brutit - har brutit - har brutit - har brutit Pluskvamperfekt - hade brutit - hade brutit - hade brutit - hade brutit - hade brutit - hade brutit Futurum exaktum - ska ha brutit - ska ha brutit - ska ha brutit - ska ha brutit - ska ha brutit - ska ha brutit Konditionalis II - skulle ha brutit - skulle ha brutit - skulle ha brutit - skulle ha brutit - skulle ha brutit - skulle ha brutit Imperativ - - - bryt - - - - - bryt - -