Presens particip; perfect particip; supinum - avskräckande - avskräckt - avskräckt Presens - avskräcker - avskräcker - avskräcker - avskräcker - avskräcker - avskräcker Preteritum - avskräckte - avskräckte - avskräckte - avskräckte - avskräckte - avskräckte Futurum - ska avskräcka - ska avskräcka - ska avskräcka - ska avskräcka - ska avskräcka - ska avskräcka Konditionalis I - skulle avskräcka - skulle avskräcka - skulle avskräcka - skulle avskräcka - skulle avskräcka - skulle avskräcka Perfekt - har avskräckt - har avskräckt - har avskräckt - har avskräckt - har avskräckt - har avskräckt Pluskvamperfekt - hade avskräckt - hade avskräckt - hade avskräckt - hade avskräckt - hade avskräckt - hade avskräckt Futurum exaktum - ska ha avskräckt - ska ha avskräckt - ska ha avskräckt - ska ha avskräckt - ska ha avskräckt - ska ha avskräckt Konditionalis II - skulle ha avskräckt - skulle ha avskräckt - skulle ha avskräckt - skulle ha avskräckt - skulle ha avskräckt - skulle ha avskräckt Imperativ - - - avskräck - - - - - avskräck - -