insistera [v]
- dringen auf
be [v]
- bitten
- aufrufen
- anrufen
uppmana [v]
- zureden
- ermahnen

insistera [v]
- urge
be [v]
- call upon
- ask formally
- call on
uppmana [v]
- exhort
- urge
- admonish strongly

insistera [v]
- presser de
- exhorter à
- préconiser vivement
be [v]
- prier de
- inviter à
- convier à
- demander
uppmana [v]
- exhorter à
- encourager
- pousser à

insistera [v]
- insistere su
- esortare a
be [v]
- rivolgersi a
- chiedere a
- chiedere l'aiuto di
uppmana [v]
- esortare
- incoraggiare
- sollecitare

insistera [v]
- exhortar
be [v]
- convocar
- invocar
- pedir formalmente
uppmana [v]
- exhortar
- urgir
- instar

insistera [v]
- bepleiten
- aandringen op
- insisteren op
be [v]
- verzoeken
- dringend vragen
uppmana [v]
- aansporen
- aanmanen
- aanzetten

insistera [v]
- insistir em
- pressionar para
be [v]
- invocar
- pedir formalmente
uppmana [v]
- exortar
- advertir
- admoestar veementemente

begära [v]
- anhålla om
- uppmana
- bedja
- tillsäga
- uttrycka en önskan

Presens particip; perfect particip; supinum
- anmodande
- anmodad
- anmodat
Presens
- anmodar
- anmodar
- anmodar
- anmodar
- anmodar
- anmodar
Preteritum
- anmodade
- anmodade
- anmodade
- anmodade
- anmodade
- anmodade
Futurum
- ska anmoda
- ska anmoda
- ska anmoda
- ska anmoda
- ska anmoda
- ska anmoda
Konditionalis I
- skulle anmoda
- skulle anmoda
- skulle anmoda
- skulle anmoda
- skulle anmoda
- skulle anmoda
Perfekt
- har anmodat
- har anmodat
- har anmodat
- har anmodat
- har anmodat
- har anmodat
Pluskvamperfekt
- hade anmodat
- hade anmodat
- hade anmodat
- hade anmodat
- hade anmodat
- hade anmodat
Futurum exaktum
- ska ha anmodat
- ska ha anmodat
- ska ha anmodat
- ska ha anmodat
- ska ha anmodat
- ska ha anmodat
Konditionalis II
- skulle ha anmodat
- skulle ha anmodat
- skulle ha anmodat
- skulle ha anmodat
- skulle ha anmodat
- skulle ha anmodat
Imperativ
- -
- anmoda
- -
- -
- anmoda
- -