uppmuntran [v]
- johlen
däck [v]
- kreischen
röst [v]
- rufen
- schreien
- heulen
- brüllen
- ausrufen
- aufschreien
- kreischen

uppmuntran [v]
- howl
däck [v]
- screech
röst [v]
- call
- shout
- yell
- cry
- call out
- call loudly
- exclaim
- cry out
- scream
- squall
- shriek
- bawl
- bellow
- roar
- vociferate

uppmuntran [v]
- hurler
däck [v]
- grincer
röst [v]
- crier
- héler
- hurler
- s'exclamer
- s'écrier
- brailler
- crier à tue-tête
- beugler
- gueuler
- vociférer

uppmuntran [v]
- urlare
- gridare
- ruggire
däck [v]
- stridere
röst [v]
- chiamare
- gridare
- urlare
- esclamare
- strillare
- vociferare

uppmuntran [v]
- vociferar
däck [v]
- chirriar
röst [v]
- llamar
- gritar
- vocear
- exclamar
- chillar
- berrear
- vociferar

uppmuntran [v]
- joelen
- gieren
däck [v]
- gieren
röst [v]
- roepen
- schreeuwen
- brullen
- uitroepen
- uitschreeuwen
- gillen
- krijsen
- tieren
- bulderen

uppmuntran [v]
- bradar
- clamar
- gritar
däck [v]
- cantar
röst [v]
- gritar
- berrar
- falar alto
- exclamar
- vociferar

klaga [v]
- jämra sig högljutt
- gnälla
- beklaga sig
ropa [v]
- ge hals
- tjuta
- skräna
- skria
- skråla
- vråla
- gasta
- gorma
- gapa
- larma
- väsnas
- föra oljud
- hojta
- heja
gnissla [v]
- knarra
- skära i öronen
- ge ett skärande ljud
sticka i ögonen [v]
- blända
- svära mot
- kontrastera våldsamt

Presens particip; perfect particip; supinum
- skrikande
- skriken
- skrikit
Presens
- skriker
- skriker
- skriker
- skriker
- skriker
- skriker
Preteritum
- skrek
- skrek
- skrek
- skrek
- skrek
- skrek
Futurum
- ska skrika
- ska skrika
- ska skrika
- ska skrika
- ska skrika
- ska skrika
Konditionalis I
- skulle skrika
- skulle skrika
- skulle skrika
- skulle skrika
- skulle skrika
- skulle skrika
Perfekt
- har skrikit
- har skrikit
- har skrikit
- har skrikit
- har skrikit
- har skrikit
Pluskvamperfekt
- hade skrikit
- hade skrikit
- hade skrikit
- hade skrikit
- hade skrikit
- hade skrikit
Futurum exaktum
- ska ha skrikit
- ska ha skrikit
- ska ha skrikit
- ska ha skrikit
- ska ha skrikit
- ska ha skrikit
Konditionalis II
- skulle ha skrikit
- skulle ha skrikit
- skulle ha skrikit
- skulle ha skrikit
- skulle ha skrikit
- skulle ha skrikit
Imperativ
- -
- skrik
- -
- -
- skrik
- -